Examining the idea of Svarūpa-Tāratamya
śrīgurubhyo namaḥ śrīrādhākṛṣṇābhyāṁ namaḥ vande ’haṁ śrīguroḥ śrīyutapadakamalaṁ śrīgurūn vaiṣṇavāṁś ca śrīrūpaṁ sāgrajātaṁ sahagaṇaraghunāthānvitaṁ taṁ sajīvam sādvaitaṁ sāvadhūtaṁ parijanasahitaṁ kṛṣṇacaitanyadevaṁ śrīrādhākṛṣṇapādān sahagaṇalalitāśrīviśākhānvitāṁś ca sarvasiddhiprado devaḥ gaṇeśa bhagavannamaḥ yathā kṛṣṇo labhet siddhiṃ tathā lokatraye kuru kṛṣṇe yasya mano nimagnamabhavat kṛṣṇaikabhaktyutkaṭaṃ kṛṣṇasyaiva guṇāmṛtaiḥ pratidinaṃ yatpūritaṃ mānasam kṛṣṇaṃ nityasukhaikadaṃ nijaguruṃ nāthaṃ paraṃ bhāvayan vande taṃ madhumatyanantamahimā śrīmadhvanāmānvitam Following is an excerpt from a larger document under progress— We begin by reconsidering the independent āptatva of Śrīpāda Madhvācārya. It is well established by contemporary and 20th century Mādhvite Ācāryas that the names of texts Madhvācārya had quoted are not forged, we do not contest that. However the content he has ascribed to the texts have not been verified yet, For a number of these quotations, no earlier o...